Flugit ur boet

Ni hittar mig numera på www.folkvett.se/annabjorklund.

Ring Aschberg, någon ("Godsägarfejden" ÄR trots allt en bra titel)

Att kvista över till granngården med en skrubborste, en hink kalk och en fet pensel en mörk sommarnatt. Varför? För att det helt enkelt finns en gräns för hur fula ett par grindstolpar får vara.

Eller så ringer vi bara polisen. "Förargelseväckande beteende"? "Oprovocerad misshandel av grannes ögon"? Mamma argumenterar emot, och hon har minsann pluggat juridik, vilket gör att hon använder uttryck såsom "egenmäktigt förfarande" och "skadegörelse".

Jag säger bara innocent until proven guilty.

It aint my birthday but I've got my name on the cake

Girl Talk. Får inte nooooog.

Daddy

Tömde kameran och hittade denna:


Jag tycker att pappa ska börja modeblogga. Det tycker inte han.

Knivigt läge. Den svåra är inga problem, går snabbt och prydligt. Ska man då riskera att börja på den supersvåra? Man är ju sugen - höja risken, uppa entryn lite så att säga. Supersvår är ju helt klart bättre än svår, det hörs ju. Man vill ju maxa prestationen, eller hur? Risken finns dock att jag blir sittande hela natten för att försöka övertyga mig själv om att jag inte ÄR korkad. Och då får jag ändå inte behålla något av den trevliga magkänsla som det gav att klara den svåra så lätt och jag kommer inse mina begränsningar vilket skulle vara mycket nedstämmande. Jag menar, är det värt det? Really?

Konsekvensanalys & beslutfattning på elitnivå, mina vänner.

Tillägg: Jag gjorde den, och klarade den ganska snabbt.

Fiska

Jag och två manliga bekanta diskuterade film varpå den ena säger att han inte sett Titanic. Detta helt apropos blåbär. "Eh, jaha", säger jag. "Var det där en raggningsreplik?", säger den andre.

Vi kom sedan fram till att det ÄR en raggningsreplik. Om du som kille säger "jag har inte sett Titanic" och tjejen inte piper "va?! vi måste se den tillsammans!" så är du körd. Samma sak funkar för tjejer, fast med Star Wars. Eller hur, visst är det så?

Och lite sådär btw - jag har bara sett en halv Star Wars-film. Ever.

Real phonies

Fastnade på en debattsida i lokaltidningen i morse. Där var en socialdemokratisk co-write om utbildning och ungdomsarbetslöshet - två av de saker jag intresserar mig mest av inom politiken. Yes, det här borde jag kunna hugga på, tänker jag. Och jo visst, texten är full av små idiotier och slutsatsen är helt snedvriden, ingen besvikelse där. Men ändå har jag ingen vilja alls att formulera ett svar. Jag orkar liksom inte. Det känns inte meningsfullt. Det känns inte produktivt. Jag känner inte för att överbevisa eller läxa upp dem, jag har ingen motivation att sitta och försöka formulera verbala bitchslaps och verka så mycket smartare. Min relation till vänsterväljare liknar nämligen den jag har till Holly Golightly. Låt mig citera:

- So, answer a question; is she or isn't she?
- Is she or isn't she what?
- Er, a phony.
- I don't know - I don't think so.
- You don't think so. Haha, well, let me tell you something - you're wrong, she is. But on the other hand, you're right! Because she's a real phony.Because she honestly believes all the sponey junk she believes! I mean it. Look, I like the kid, I sincerely like the kid, I do. I mean, I'm sensetive, that's why. You gotta be sensetive to like the kid.

But ut subjektet från miss Golightly till socialismen så har ni min bild av mina officiella politiska motståndare. Jag respekterar dem. Jag gillar dem - faktum är att jag ofta gillar dem mer än "mina egna", för att de (eller iallafall de som är "real") är känsligare. Jag ser dem visserligen som mindre insiktsfulla men det uppvägs av att de har en världsbild som egentligen är mer sympatisk. Men jag kan inte ta dem på allvar. Jag kan inte se dessa människor som något hot. Detta gör mig förstås till en hopplös politiker. Men kanske till en lite bättre människa.

Eller så borde jag bara sluta titta så mycket på golden age Hollywood.

Holly.

Abstinens

Eftersom det ganska fort gick utför med min egen Chuck&Blair-historia (utan det där "men säsongen är ju inte slut än så nånting mer måste ju hända"-löftet som gäller för tv-serier) så är jag mycket exalterad över att kunna meddela att den 14:e september kickar säsong tre igång. På en torrentsite/kinesisk streamer nära dig!

Kudos till CW för denna annons. Helt rätt att fokusera på Ed Westwicks profil. De där käkbenen kan sälja sand i öknen till småflickor som jag.

Kulturyttring

Varför står alla norrlänska män alltid i en bredbent variant av första position? Vad tror ni de vill förmedla?

En tankekedja, kl 05.13 - 05.21

Jag läste någonstans att det där ljudet du hör när du knäpper ett kort med en kamera, slutarljudet, numera bara är fejkat. Det finns inga kameror som har slutare numera, men man har behållit ljudet. Det tycker jag om kameratillverkarna för, för det är ett väldigt bra ljud.

Ett annat ljud jag tycker om är skrivmaskinssmatter. Jag har bara hört det i verkligheten några få gånger, och då på skrivmaskiner som varit utställningsobjekt mer än maskiner att skriva på. Tänk om tangentbordsknatter hade varit en promille så sexigt som ljudet av en skrivmaskin, då hade jag nog varit en lyckligare människa.

Atonement, kanske den bästa film jag sett (och definitivt den med den bästa sexscenen), har helt fantastisk musik där skrivmaskinsknappande är inbäddat. Det är något väldigt romantiskt med ljudet, det ger en atmosfär. Vad nu geniet bakom Atonement-musiken nu än hette så fick han iallafall en Oscar för besväret, vilket bör övertyga dig om att se den. Eller om du redan sett den - se om den.